Spökar i kroppen.

Vecka 26

Barnet:

Ca 30 cm lång och vikten är 8-900 gram. Barnet har nu passerat en viktig gräns. Det har kommit så långt i sin utveckling att det sannolikt skulle överleva utanför livmodern. Ögonen öppnar och sluter sig. De reagerar sedan en tid tillbaka på ljus och mörker. Genom att rikta ett starkt ljus mot barnet har man kunnat se hur det lyfter händerna för att skydda sina ögon. Hjärnan utvecklas mycket snabbt, nu får hjärnbarken sina fåror och vindlingar så att alla nervceller skall får plats. Barnet har mer sammanhängande sömnperioder, ibland stämmer de överens med dina egna. Den långa elastiska navelsträngen kan vara snodd runt barnet men dess rörelsefrihet påverkas ändå inte. I navelsträngen finns det 3 blodkärl. Det ena transporterar blod till barnet. De två andra för bort slaggprodukter från barnet.

Mamman:

Om du är ledsen, har lite för bråttom eller stressar märker ditt barn det eftersom barnet reagerar på de stresshormoner som din kropp producerar. Blir du skrämd av något kommer barnet att reagera på adrenalinet som förs ut i ditt blod. Alla dessa ämnen når barnet via blodcirkulationen runt moderkakan. Men det reagerar också på din glädje, när du trivs och mår bra. Endorfiner och andra "måbra-substanser" når på samma sätt fram till barnet.



 

Bara 14veckor kvar om jag går hela tiden ut. Lite svårt att förstår det fortfarande, att jag och Rickard ska få ett barn i höst/vinter. Jag måste säga att jag ändå mår bra just nu förrutom att jag troligen har en UVI som spökar lite i kroppen. Var på MVC och lämnade ett nytt urinprov så får vi se vad det visar. Fick även lite preliminära tider till föräldrargrupp-träffarna. Ska bli spännande att se om man känner någon i gruppen eller om det bara är nya ansikten. Får hoppas det är några vettiga med som man kan prata med och eventuellt kanske umgås med också.
Fick reda på i söndags att det  är en till sjuksyrra på avdelningen som ska ha barn, hon ska tydligen ha i mars. Så nu är det sammanlagt 5st syrror på avdelningen, snacka om babyboom igen. Fast det blir väl så när vi är många i "den" åldern.

På tal om jobbet så ringde jag dit för en stund sen och kollade om jag hade fått klartecken för att vara ledig ikväll men så var inte chefen där så jag fick inget riktigt klartecken ändå. Hon var tydligen på möte tills i eftermiddag så vi får se om hon ringer efteråt, bad i alla fall undersköterskan jag prata med att hon skulle meddela att jag hade ringt.

Igår var jag och Rickard ledig tillsammans och hade en jättebra dag ihop. Vi fick gjort en massa samtidigt som vi hade en skön och avslappnad kväll igår då vi åt god mat. Sista veckan nu som Rickard gör heltid, sen är det tänkt att han ska gå ner i tid igen och det kommer bli skönt för honom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback